Frågor och svar om PFAD

 1. Vad är PFAD?

PFAD (Palm Fatty Acid Distillate) är en restprodukt som uppstår i livsmedelsindustrins produktion av palmolja. PFAD består av oätliga fettsyror som börjar bildas direkt när palmoljefrukterna skördas, och måste avlägsnas från palmoljan innan den kan användas som livsmedel. Halten PFAD i rå palmolja är omkring 5 procent. PFAD används bland annat i enklare tvålar och ljus.

2. Varför använder Neste PFAD i produktionen av förnybar diesel?

PFAD är en restprodukt som lämpar sig väl för tillverkning av förnybar diesel, HVO. Neste använder ett tiotal olika råvaror i produktionen av förnybar diesel och är världens största producent av biodrivmedel från avfall och restprodukter. Neste investerar varje år cirka 280 miljoner kronor i forskning och utveckling för att hitta nya råvaror och lämpliga restflöden att använda i drivmedelsproduktionen. 

Genom att använda restprodukter som PFAD kan vi direkt minska användningen av fossil diesel i befintliga bilar, bussar och lastbilar, vilket minskar utsläppen av växthusgaser med 85-90 procent.

3. Bidrar användning av PFAD till avskogning?

Det är viktigt att skilja på palmoljeproduktion och de restprodukter som uppstår vid raffineringen. Palmolja kan, om den inte produceras på ett hållbart sätt, bidra till avskogning i Sydostasien. Användning av PFAD ökar dock inte palmoljeproduktionen och driver därmed inte på avskogningen. 

Den norska miljöorganisationen Zero och Rainforest Foundation Norway granskade frågan i februari 2016 och konstaterade att ”det är inte sannolikt att producenter gör nya investeringar som en följd av prisökningar på en restprodukt som står för cirka 4 procent av värdet på huvudprodukten. Det är inte troligt att en ökning av priset på PFAD i sig leder till en ökad produktion av palmolja."

4. Är det rätt att betrakta PFAD en restprodukt?

Svenska Energimyndigheten bedömer PFAD som en restprodukt. I Hållbarhetslagen (1 kap. 2 § HBL) definieras restprodukter som ”material som kvarstår efter en slutförd process, vars huvudsyfte inte är att producera detta material och där processen inte avsiktligt ändrats för att producera materialet”. 

PFAD är en restprodukt eftersom det är ett oönskat ämne som palmoljeproducenterna inte har något incitament att framställa. PFAD har lägre pris än både utgångsmaterialet, det vill säga rå palmolja, och slutprodukten, det vill säga ätlig palmolja. Palmoljeproducenterna arbetar därför för att begränsa uppkomsten av fettsyrorna. 

Det finns de som anser att PFAD inte bör betraktas som en restprodukt eftersom den har ett marknadsvärde och flera användningsområden. I en cirkulär ekonomi kommer dock alla restflöden att behöva användas och få ett värde på marknaden.

5. Vad är alternativet till att använda PFAD i produktionen?

Efterfrågan på förnybar diesel i form av HVO ökar snabbt, inte minst i Sverige. För att kunna möta den ökade efterfrågan söker Neste ständigt efter nya råvaror att använda i produktionen och investerar årligen omkring 280 miljoner kronor i det arbetet. När efterfrågan är större än tillgången blir alternativet i befintliga dieselfordon fossil diesel. 

6. Kommer den PFAD som Neste använder från hållbar palmolja?

EU:s krav på spårbarhet för restprodukter som används i biodrivmedelsproduktion gäller till där de uppstår, vilket i det här fallet är raffinaderiet där ätlig palmolja produceras. För att kunna spåra restprodukterna längre tillbaka måste det ställas krav på de branscher som använder den ätliga palmoljan, dvs livsmedels- och foderindustrierna. I dag ställs tyvärr bara hållbarhetskrav på biodrivmedelsproducenter, inte på andra branscher. Neste köper bara PFAD från leverantörer som är anslutna till hållbarhetscertifieringen RSPO, som Världsnaturfonden WWF tog initiativ till 2004. Det innebär bland annat att alla Nestes leverantörer måste följa överenskomna uppförandekoder, påbörja ett certifieringsarbete samt ta avstånd från avskogning. 

Läs också: "Ge oss chansen att klara klimatmålen" - en debatt om klimatpåverkan